Vad jag har förstått är att man skall cirkulera i lagom tempo. Jag och min sympatiska väninna skulle alltså ha förflyttat oss i lokalen. Allra helst skall man hålla till i mitten för där är proffsen (säger de som vet). Man måste le och ha ögonkontakt med alla, helst samtidigt. Det kan fungera för en trebarnsmamma som mig eftersom att jag har ögon i nacken. Känner man sig lite osäker skall man mjuka upp med de som ser ut att nyligen ha dykt upp eller de som håller sig i utkanten. Det gäller att hålla reda på vem som är serveringspersonal och gäst. Satsar man en halvtimme på servitören kanske han blir lite irriterad eftersom att hans bricka med canapéer aldrig når sina mottagare. Det är viktigt att inte orsaka irritation hos sin samtalspartner när man minglar för då lär man aldrig få ett enda av dessa eftertraktade visitkort.
På nätet har jag hittat en mingel guide där man får handfasta rådet i konsten att mingla. Mannen skriver att man skall ha några ”elevator speach” klara. Det är små intressanta ämnen som man har noterat i anteckningsblocket och alltid har med sig. Han ger tyvärr inga exempel. Inte heller framgår det om man skall ha uppe anteckningsblocket under minglet och bocka av varje ämne eller om man skall köra samma ämne på alla.
Vad skall man då prata om? Ja, det kan man faktiskt undra. Det är lättare att skriva vad man inte skall prata om. Man skall inte prata om sitt jobb, inte om sjukdomar, inte för mycket om sina barn, inte om andra, inte om idrottsresultat, inte prata pengar, inte prata om sina ägodelar, inte om sina föräldrar, man skall inte briljera med nonsenskunskap som att man råkar kunna namnen på alla dansband i Sverige samt deras medlemmar och även deras tidigare medlemmar, inte använda facktermer, inte provocera, inte dra alltför långsökta skämt, inte prata om sin munhygien och förstoppningsproblematik, inte antyda att man är sängvätare, inte prata om sina svärföräldrars krassliga hund, inte om politik och inte om sina sexuella preferenser (i alla fall inte innan klockan 24). Den enda fras som jag kan komma på som är lagom och neutral är: ”Hur känner du födelsedagsbarnet?” Den funkar.
Mingla rimmar på vingla. Är det så man skall göra? Vingla omkring och öppna konversationer med människor som handlar om ingenting som t ex vädret här i Dubai:
- Idag är det varmt.
- Ja, det är det. Idag är det varmt och soligt.
- Igår var det varmt.
- Ja det stämmer, det var varmt och soligt.
- Hur tror du det blir imorgon?
- Imorgon blir det nog varmt… och soligt.
Under min väninnas och mitt trevliga samtal dök det upp en vacker kvinna som jag antar kunde konsten att vingla nej, ja menar mingla. Hon ploppade upp från ingenstans, sträckte fram sitt visitkort, pratade om sitt jobb, att vi skulle kontakta henne, flaxade med ögonfransarna och försvann. Det tog nog tre minuter. Voilá, så skall en slipsten dras.
Hon var klädd i ett litet guldfodral och det är nog inte så dumt alls. Det är viktigt att synas när man minglar, man skall vara en mingelmagnet liksom. Är man det behöver man inte själv cirkulera och öppna konversationer utan bara vänta på att dra till sig andra minglare med visitkort.
Har man inget guldfodral så får man ändå försöka att passa in lagom mycket i gruppen. Valet av klädsel är helt klart viktigt när man skall mingla med succé. Det gäller att hamna precis i mitten. Är man alldeles för uppsnofsad så tittar folk misstänksamt. Kommer man i croc´s och trekvartsbyxor blir det lika fel. Den klädseln är för övrigt alltid fel om ni frågar mig, både på damer och herrar. Croc´s sandaler borde vara förbjudet på människor över 4 år, åtminstone utanför våtutrymmen.
Om man har letat upp sina gamla visitkort, hittat en precis lagom raffig outfit, noterat ett tiotal spännande konversationsämnen i sitt anteckningsblock, lyckats hitta till mingellokalen (troligtvis blir det på denna punkt jag trillar ur leken för jag är född utan lokalsinne) så är det bara att skrida till verket. Vad mer säger mingel gurun på nätet?