Family in Dubai

Arkiv, en hemmafrus betraktelser.

Tusen tack för alla glada tillrop och all uppmuntrande respons som jag har fått under de år jag skrivit mina små vardagshistorier. Utan er läsare hade mina betraktelser aldrig funnits, ni ger mig så mycket positiv energi när vi möts ute i Dubai vardagen. Så länge ni läser så skriver jag! Väl mött!    

 

 

Vem jular jag för?

2009-12-22

 

Nu har jag frivilligt tagit på mig (igen) den traditionella kvinnorollen. När julen stundar blir jag den perfekta hemmafrun. Inte för att jag annars inte skulle vara perfekt men nu blir jag megaperfekt. Jag knyter på mig förklädet, tar fram hushållsassistenten och kör igång korvstoppning, leverpastejbakning, surdegsbröden, rullsyltan, sillsallader och diverse inläggningar. Detta är bara några få exempel på vad en husmor kan sysselsätta sig med inför den stundande storhelgen.

Vi har bakat pepparkakorna och lussekatterna. Noa pratade om att han ville ha risgrynsgröt till frukost. Jag envisas med att ge barnen havregrynsgröt varje morgon men under julen byter vi ut den mot risgrynsgröt. Elsa undrade hur man gör risgrynsgröt och Noa förklarade: Man bakar gröten och sedan sätter man på en kamel. Tursamt nog finns det andra sätt att göra den omtyckta gröten…

-        Vad är det bästa med julen?, undrade jag.

-         Paketen, svarar båda barnen i mun på varandra.

-         Finns det inget annat som är roligt?

-         Jo, att titta på TV.

-         Vad gillar ni mer med julen?

-         De där lådorna man får med grejor i. Fyrkantiga, hårda kartonger du vet.

-         Finns det verkligen inget annat som är kul under jultiden?, lirkade jag.

-         Nää, vad skulle det vara?

-         Maten kanske?, försöker jag.

-         Nää, jag vill bara ha korv, säger Elsa

-         Och godis, lägger Noa till.

Vem jular jag för då? Mest mig själv kanske. Mamma har varje år slagit på stora trumman inför julen och startat med att lägga lutfisken i blöt på Anna-dagen. Hon jobbade sedan non-stop fram till Kalla Anka då hon somnade i soffan med glöggen i handen. I hennes julförberedelser ingick även en grundlig städning av allt från golv till tak. Den hatade, så kallade, julstädningen. Avskydd av alla, även av oss som inte genomförde den. Mamma började redan i oktober och då under konstanta klagosånger. Rent blev det i alla fall. Det värsta var nog att diska alla prydnadssaker och duscha kristallkronan. Hon utförde dessa sysslor under högljudda suckar. Vill jag bli sådan? Nja, jul vill jag ha men städningen vill jag inte göra. Nu med en nyfunnen maid slipper jag undan den grundliga rengörningen av hemmet. Matlagningen däremot har jag inget emot, inte heller pyntningen. Jag tror dock att det är viktigt med traditioner, allra helst när man inte bor i sitt hemland. Även om barnen är fokuserade på de hårda kartongerna så får de nog ändå med sig en gnutta jultradition i bagaget.

Kommer inte julen tidigare i år? Nu är den i alla fall här och jag vill önska er alla en fröjdefull jul och ett riktigt lyckosamt 2010!   

Så frid i stugan och på återhörande!