Judendom, Islam och Kristendom kallas abrahmistiska religoner då alla tre religonerna bygger på att Abraham var stamfader. Abraham föddes ca 2000 f Kr i Ur. Under denna tid tillbads många gudar och offer var vanligt. Gud valde Abraham att bli stamfar för hans folk. Gud välsignade Abraham och det folk som utgår från honom. Gud sade till Abraham att hans folk skall bo i det land som Gud visar. Abraham utsattes för hårda prov, men stod bi i sin tro på Gud. Han utvandrade tillsammans med sin fru Sara och tjänstekvinnan Hagar. Abraham fick en son med Hagar som hette Ismael och en son med Sara som hette Isak. Efter Saras död gifte han sig igen och fick ytterligare söner. För muslimerna är det hans förstfödde son – Ismael - som deras folk stammar av. För judendom och kristendom är det Isak.
Kristendomen – För kristna är Abraham stamfar, Trons fader. Han sätt att leva ett sunt gudsrätt liv med hög moral är grundstenarna för Kristendomen som det beskrivs i gamla testamentet. Kristendomen visar på hans sätt att inte ge vika då han utsätts för stora prövningar av Gud. Kristendomen och judendomen tror att det var Isak som Abraham skulle offra i Mecka, men som Gud i sista stund räddade. Kristendomen påvisar Abrahams sätt att hantera svårigheter, att inte ge upp och att följa tron. För att visa på människans förbund med Gud ( som Abraham fick) är nattvarden den centrala delen i välsignelsen.
Islam – Abraham ses som en stor profet och sändebud. Det är få inom islam som är både och. Via hans prövningar av Gud och hans sätt att välja den ”Sanna Vägen”, så är Abrahams liv ett rättesnöre för muslimer. Muhammeds förkunnelse bygger till viss del på Abrahams ursprungliga sätt att leva. Sara tvingar Abraham att ”förvisa” Hagar och Ismael, då hon var rädd att Ismael skulle ta makten från Isak som hon såg som den ”rättmätiga” sonen till Abraham. Abraham tog då Hagar och Ismael till Mecka där han lämnade dem. Senare kommer han tillbaka och då hjälps Abraham och Ismael åt att bygga Kaba. Muslimer tror att det var Ismael som Abraham skulle offra, men som Gud i sista stund lät leva. Abraham ses som grundare till Hajj ( pilgrimsvandringen till Mecka).
Judendom – För judarna är Abraham stamfar till deras folk. De ser Isak som sin gren från Abraham. Gud sade till Abraham att hans folk var särskilt utvalda och att de skulle leva där han visade dem. Judendomen går tillbaka till Abraham och hans sätt att välja Gud och den ”Sanna Vägen”. Judarna baserar sin tro på grundstenarna i gamla testamentet, Tanakh. Isak fick 2 söner, Esau och Jakob. Genom maktkamp så blev Jakob den som förde stammen vidare och han bytte namn till Israel. Han fick barn med sina två fruar, Lea och Rakel, samt sina tjänstekvinnor Bilpha och Silpa. Det gav 12 söner som ger Israels 12 stammar. Josef, hans favoritson, säljs till Egypten av hans avundsjuka bröder. Efter många år återförenas de och Josef tar Abraham och familjen från Israel. För judendomen är omskärelsen som skall göras 8 dgr efter födsel ett bevis på Guds välsignelse av Abraham och hans efterföljare. Judendomen påvisar Abraham och hans sätt att leva som det rätta och att inte ge upp vid svårigheter.
Jämförelser mellan de tre religonerna
Centralt i Kristendomen är Jesu liv, död och uppståndelse. Kristna tror på en gud, att han är allvetande, allrådig och välvillig. De tror att han är skapare av universum. Synd är när människan bryter mot regler i Bibeln. Kristna tror att Jesu kommer på domedagen för att hämta de frälsta och för att styra som en konung på Jorden. Kristna tror på treenigheten, dvs att Gud har 3 skepnader; Fadern, Sonen och den helige ande. Religonen är inte en del i den kristnas liv i detalj, det är mer en ram i vilken man skall leva. Religonen berättas för folket av präster.
I Judendomen är Tanakh, ( gamla testamentet) det styrande. Skrifterna tolkas av rabbiner. Judarna tror på en gud som är allvetande, allrådig och välvillig. De tror att han är skapare av universum. Deras tro bygger på de grundtavlor som Moses fick Sinaiberget. Dessa har mynnat ut i 613 bud som styr livet. Judendomen är en detaljerad religon och förklarar i vardagliga livet hur man skall leva för att vara en god efterföljare. De fokuserar på att efterleva de positiva påbuden och undvika de negativa. Judendomen tillsätter domstolar och inverkar i lag och ordning. De väntar fortfarande på en Messias, i mänsklig tappning.
Islams heliga skrift bygger på Muhammeds berättelser av hans uppbarelser av Gud via ängeln Gabriel. Koranen styr även lagen – Sharia. Den tolkas av imaner. Muslimerna tror på en gud som är skild från världen. De tror inte på Jesus i den form som kristna gör, utan ser honom som en av profeterna. Islam är en religon som i detalj styr muslimens dag. De tror på domedagen, Gud bedömer om människorna följt Guds väg eller ej. Det kan ibland vara svårt att skilja religon ifrån kultur i arabvärlden, t ex burqua, vilken inte omnämns i Koranen, men som måste bäras i vissa länder.
Anna nov. 08