Julegranen åker ut, ut, ut… och hur länge skall alla stackars förbrukade granar stå och barra i garaget? Det är frågan jag ställer mig. Själv har vi en plastgran som snart skall åka in i sin låda och sedan in i förrådet. Alla människor som har haft ekonomisk möjlighet att kosta på sig en riktig gran här i Dubai sätter nu ut dyrgriparna i garaget. De hoppas väl på att någon annan skall frakta dem vidare en vacker dag. Tänk om de inte barrade så förskräckligt, då skulle jag ju kunna släpa upp en 3000 kronors gran i vår lägenhet och spara den till nästa år. Jag kan förvara den i vårt badrum för det är rejält tilltaget. Jag misstänker dock att min man inte skulle samtycka till idén att ha en gran som stirrar på honom när han duschar.
Efter vår besöksperiod väntar nu en dryg veckas ledighet innan nästa omgång gäster dyker upp. Det blir mycket tvätt, mycket plock och en hel del matlagning. Det är strålande. Jag håller mig då i rörelse och fryser därmed mindre. Kylan håller nämligen i sig, vi har fortfarande bara 22 grader ute och 19 inne.
Julen har varit fröjdefull och nyårsafton var festlig. Förra årets nyårsafton var som bekant en tråkig historia. Den här gången gjorde vi alla rätt. Vi var uppklädda till tänderna, drack champagne, åt skaldjursbuffé, blåste i partypipor och höll oss vakna ända till midnatt. Vi lyxade till det ytterliggare genom att tillbringa tre nätter på ett nyöppnat hotell utanför Abu Dhabi.
Min syster med familj är tyvärr hemresta och livet återgår så sakta till sin normala gång. Sötebrödsdagarna är helt enkelt slut. Nu får man nöja sig med lunch och middag utan efterföljande smarrig ostbricka och dessert. Slut även på champagnen, livet är hårt.
Det finns däremot några små Lucy Cats kvar. Vår son har förklarat med tydlig och hög stämma för vår dotter att det heter LUSSEKATTER. Hon envisas ändå med att kalla de gula godingarna för LUCY CATS. Engelskan gör intrång men smaken är densamma.